SF header video 240820 fallback.jpg

Renare än markvatten

Handelns renaste och mest hållbara vatten?

Karta över Europa som visar kända och presumtiva PFAS-föroreningar med färgade prickar och symboler för PFAS-tillverkningsanläggningar. Röd indikerar kända föroreningar, blåa prickar visar presumtiva föroreningar, och lila prickar anger kända PFAS-användare.

Vårt förorenade grundvatten

På senare tid har det uppmärksammats hög förekomst av PFAS, pesticider, medicinrester och annat i vattendrag och grundvatten över hela Europa.

Att rena dessa är svårt och kostsamt.

Föroreningarna består ofta av tunga molekyler som inte kan inte flyga särskilt långt från källan. Det gör att förekomsten av dem är betydligt högre i marken än i atmosfären.

Illustration som visar spridningen av PFAS i miljön från olika källor som flygplatser, fabriker, avfallsanläggningar och avloppsreningsverk. PFAS förorenar jord och grundvatten och kan sprida sig genom avfall och avloppsvatten.

Var kommer PFAS ifrån?

PFAS sprids via produkter där de ingår. När produkterna kasseras hamnar de i marken och så småningom i våra vattendrag.

De kommer in i våra kroppar när vi dricker markens vatten, och i kroppen ansamlas de i fettvävnad.

Eftersom det är så svårt att förstöra de stabila PFAS-molekylerna kallas de “evighetskemikalier“.

Om atmosfäriskt vatten

  • Atmosfäriskt vatten är vatten som utvinns direkt från luften genom en teknik som kondenserar fukt ur atmosfären. Atmosfären innehåller uppskattningsvis 13 000 kubikkilometer vatten, vilket är lika mycket som den totala volymen i alla världens sötvattensjöar. Detta innebär att atmosfäriskt vatten erbjuder en konstant, tillförlitlig vattenkälla som är oberoende av grundvattennivåer eller regnfall.

  • Till skillnad från grundvatten och ytvatten som kan torka ut och försvinna finns det alltid vattenånga i atmosfären.

    Faktum är att mängden vattenånga i atmosfären ökar med cirka 7% för varje grad som atmosfärens temperatur stiger. Det gör att ju varmare klimatet blir desto mer vatten finns det i atmosfären som kan kondenseras till dricksvatten.

  • Atmosfärisk vattenproduktion lämnar inga spår efter sig och minskar ingen annans vattentillgång. Varenda droppe som produceras från atmosfären återförs omedelbart genom naturlig avdunstning från haven genom vattnets eviga kretslopp.

    Energin som behövs för att producera Sfärs vatten kommer från förnyelsebara källor. Vi använder endast aluminiumburkar som kan återvinnas och producerar vattnet nära våra kunder för att minimera transporter.

  • Vatten är en av våra mest grundläggande resurser, men samtidigt en av de mest utsatta. FN rapporterar att mer än 2 miljarder människor lever i områden med vattenbrist och enligt WHO beräknas nästan hälften av världens befolkning leva under “vattenstress” år 2025. Samtidigt ökar efterfrågan på vatten i takt med befolkningstillväxt och klimatförändringar.

    Här kommer atmosfäriskt vatten in som en potentiell lösning – en resurs som till skillnad från grundvatten och ytvatten inte kan ta slut.

  • Kombinationen av teknologisk innovation och klimatförändringarnas effekter gör atmosfäriskt vatten till en potentiell lösning för världens växande vattenkris.

    Det finns redan exempel på framgångsrik användning av atmosfäriskt vatten på platser med extrem vattenbrist. Ett pilotprojekt i Kapstaden, Sydafrika, där en vattenkris hotade att helt torrlägga stadens vattenförsörjning 2018, visade att atmosfäriskt vatten kunde bidra till att täcka en betydande del av stadens akuta vattenbehov.

Karta över vattenutnyttjandeindex i europeiska flodbäcken på sommaren 2015, med procentuella kategorier markerade i olika blå nyanser.

Vårt grundvatten är ansträngt

På många håll i Europa är vattentillgången hårt ansträngd. Där utnyttjandegraden är hög finns det risk att brist uppstår.

Det är först när brist uppstår som de svåra frågorna ställs — vems är vattnet?

Tillhör vattnet bönderna, de boende i området, eller livsmedelsföretaget som säljer det 60 mil därifrån?

Karta över Europa som visar torkans intensitet med färgkodning: rött för hög intensitet, gult för lägre intensitet, och vitt för ingen torka. Länder som Spanien, Frankrike och Italien har betydande röda områden.

Torka påverkar grundvattnet

I Sverige funderar vi inte så mycket över vårt vatten. Möjligen på sommaren, och då främst på Gotland och i södra Sverige.

Men faktum är att torka blir allt vanligare och det hänger ihop med klimatförändringarna. När det inte regnar hinner inte grundvattnet fylla på sig.

Sveriges första atmosfäriska vatten

Sfär är gott vatten som har producerats lokalt från atmosfäriskt vatten. Det har inte kommit i kontakt med marken och saknar därför de föroreningar som ofta finns i marken.